Träningsvärken har suttit i kroppen hela dagen, det känns i varje steg jag tar.

Idag har jag träffat Helge Skoog(!), mannen som är känd från parlamentet =)

Han spelade någon teater inne i Stockholm idag, jag höll på att somna, den var inte direkt intressant. Sen bar det hemmåt, nu sitter jag här, med samma grymma träningsvärk. Den går säkert över imorgon på träningen i Vasalundshallen. 

Dagen började med att man hade fotografisk bild i Vilunda. Jag börjar bli klar med alla uppgifter i det ämnen känns det som. 

Runt lunch åkte jag in till Stockholm för att göra teoriprovet, men det gick inte idag heller. Denna gång kunde jag nästan känna att jag klarade det, men nej då, det får bli ett tredje försök!

Klockan 18:30 var det dags att bege sig till Vasalundshallen, där jag nu under en vecka ska provträna med Solna Vikings. Jag känner träningsvärken redan komma till liv i benen. 

Imorgon är det Solna match inne i Solnahallen, vem vill missa den? - Inte jag iallafall! 

För att göra en lång historia kort:

Jag kommer ihåg att jag började studsa en basketboll när jag flyttade från Solna, ut på landet till Sigtuna Kommun. Det var sommaren 1995, alltså 13 år sedan. 

Jag kommer fortfarande ihåg hur glad jag blev när farsan satte upp basketkorgen på garageuppfarten. Den grå korgen som än idag håller, men den håller inte det riktiga höjdmåttet på 3 meter och 5 centimeter.

Åren gick och man blev mer och mer säkrare i sitt skytte. Jag kommer ihåg hur brorsan sköt sina skott mellan benen, eller när man bemästarade dåtiden 3 poängslinje som gick i höjd med brevlådan. Det var tider det. 

Åren gick och Sigtuna Basket vaknade ur sin törnrosa sömn, jag fick hedersuppdrag att sätta upp massor av affischer på alla skolor runt om i Sigtuna för att visa att vi hade tänkt att starta upp en gammal basketklubb. Nu, 5 år senare har vi en hyfsat stor organisation med över 200 basketintresserade spelare.

Från den tiden när Sigtuna Basket vaknade upp ur sin koma tills idag har jag varit med om att vinna Lampe Challenge i Farsta 2005. Grabbarna i laget passade på att vinna Lions Cup när jag var i USA som utbytesstudent.

I USA kom jag som sagt till den största redneck hålan som existerar på denna jord. Det fanns inte så mycket att göra under basketsäsongen förutom att gå i skolan, gå hem och plugga sen gå till träningen. Träningen var från måndag till lördag, söndagar var det alltid ledigt.

Nu när jag är tillbaka på Svensk mark spelade jag med Sigtuna Basket. Säsongen tog precis slut och vi gick i mål med 4 vinster. Inte direkt Sigtunas style... =/

Jag hoppas det går bra på Solnas träning imorgon, då kanske nya dörrar öppnas till en framgångsrik basketkarriär i framtiden? 

Kansas slog North Carolina med 84-66. Detta kommer bli en intressant final att se, Kansas mot Memphis. Vem kommer att sätta bollen i korgen flest gånger? Ska man satsa 100% på anfall eller försvar? Ska man spela man mot man eller zon- försvar?

Ja, många frågor ställs i mitt huvud, frågorna kommer besvaras när finalen startar.

När jag insåg att min buss inte gick från busshållplatsen bestämde jag mig för att gå hem. Promenaden skulle ta c:a en kvart så det var inga problem.

Temperaturen var perfekt ute, inte för kallt inte för varmt, utan den där friska perfekta kylan. Under min promenad började jag tänka på alla möjliga saker, bland annat: Sigtunas nattliv, Producera trance och min provträning med Solna Vikings.

Sigtuna är Sveriges äldsta stad. Nattlivet är så katastrofalt att man själv får offra sitt hus för att lite skoj, annars kan man sätta sig ner på småkrogarna på stan... Det är så dött så det inte är sant, visst klockan är 01.00 på en lördag natt, men vafan? Det känns verkligen att man bor ute på vischan!

När jag gick hem där i den mörka natten lyssnade jag bara på nattens egna ljud. Jag kände mig som Will Smith i "I am legend". 

Mina tankar gick till musiken, om jag hade varit en bra trance producent nu, som kunde sina musikinstrument, så skulle jag ha skapat en chilltrance låt med ett namn som antagligen skulle bli "the endless walk" eller "one step after another", men det är bara drömmar.

På tal om drömmar så har jag alltid att få drömt om att få spela basketmatcher i ett Solna Vikings basketlinne, i Vasalundshallen. På måndag är det första steget mot detta mål. Jag hoppas coachen blir nöjd med det han ser av mig. Nu känner mig extra motiverad nu när jag får stöd av er grabbar (Elias, Oskar och Simran) ett stort tack direkt från hjärtat till er! <3

Nattens låt: ATB - Long way home. (varning för trance) 

Äntligen fredag och helgen står på tur, i helgen händer det inte så mycket... 

Jag ska spela min sista match med herrlaget imorgon, synd att säsongen gick snabbt förbi. Resten av helgen ska jag försöka hjärntvätta mig själv med alla körkorts frågor, jag skriver ju teori på måndag kl 15.15. 

Jag blev precis klar med Näringslära - uppsatsen. Hoppas den blir omtyckt av läraren :)

Imorgon är det dubbeltimma i historia som gäller. Vi får kanske tillbaka proven som vi skrev i tisdags eller? Kan han vara så snabb? Aja får se imorgon, nu är det sovdags! 

På vägen hem från basketträningen diskuterade vi vilka priser som skulle vara på avslutningen som sakta men säkert närmar sig. Jag föreslog att vi skulle ha som vi hade för 2-3 år sedan. "MVP, Träningsflitigaste och störst framsteg"

Sen gick det överstyr, helt klart!

Vi började rabbla upp massor av priser: Bästa spelare/sämsta spelare, bästa skytt sämsta skytt och bland alla 1000 tals priser som jag skulle kunna skriva upp här, så kom kvällens sjukaste idé "årets psykfall"  Haha =D

Jag skrattar inombords när jag ser meningen, det är ju helt självklart att farsans humor är i en särklass för sig.